Regeringen presenterar ny nationell handlingsplan för PFAS

Regeringen har beslutat om en nationell handlingsplan för PFAS, ett helhetsgrepp som ska koordinera och bredda Sveriges arbete mot de svårnedbrytbara ämnena. Beslutet togs vid regeringssammanträdet den 23 juli år 2026, och planen pekar ut sex fokusområden för det fortsatta arbetet fram till nästa översyn, som ska ske senast den 1 oktober år 2029.

Bakgrunden är väl känd för alla som arbetar med PFAS-frågor. Ämnena är i det närmaste omöjliga att bryta ned under naturliga förhållanden, de är i många fall lättrörliga i mark och vatten, och flera av dem har kopplats till allvarliga hälsoeffekter som cancer, sköldkörtelsjukdom och hormonstörande effekter.

Regeringen slår fast att försiktighetsprincipen bör vara utgångspunkten, att alla PFAS ska betraktas som potentiellt skadliga tills motsatsen är visad.

Bild: Ett PFAS förorenat område, bilden visar grundvattenrör som användas vid monitorerng av PFAS i grundvatten. Sellén & Filipovic

Sex fokusområden pekar ut riktningen

Handlingsplanen är indelad i sex fokusområden med tillhörande uppsättning av åtgärder:

1. Kartlägga förekomst och spridning i samhället

2. Kartlägga förekomst hos människa och i miljön

3. Främja teknikutveckling för att ersätta PFAS med mindre farliga alternativ, för att motverka spridning i miljön eller underlätta sanering

4. Identifiera och åtgärda förorenade områden och avfallsupplag

5. Driva på utfasning av PFAS nationellt

6. Samverkan mellan myndigheter, samarbete med berörda aktörer samt spridande av kunskap

Därutöver redovisas vilka insatser som görs för närvarande inom forskning. Flera konkreta uppdrag pekas ut. Naturvårdsverket ska, tillsammans med andra myndigheter, kartlägga hur PFAS tar sig in i och sprids från avloppssystemen, ett uppdrag som löper till år 2029. Samma myndighet ska också se över hur den nationella miljöövervakningen för PFAS kan stärkas, med förslag senast i februari 2027, där även ultrakorta PFAS som trifluorättiksyra (TFA) och andra ultrakorta PFAS ska beaktas.

Fortsatta satsningar på sanering

Arbetet med förorenade områden fortsätter att vara högt prioriterat. I januari år 2026 fanns cirka 22 000 potentiellt PFAS-förorenade områden identifierade i Sverige, en ökning från cirka 19 000 året innan. Regeringen tillförde 85 miljoner kronor till saneringsanslaget i budgetpropositionen för år 2026, och Statens geotekniska institut får förlängt uppdrag fram till 2030 för forskning och pilotprojekt kring undersöknings- och åtgärdsmetoder.

Ett särskilt beställarnätverk ska också utredas, där Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna ska samverka kring upphandling och test av ny saneringsteknik. Uppdraget ska redovisas senast i februari år 2027.

Sverige vill gå före EU i utfasningen

Regeringen aviserar att Sverige bör gå före EU och förbjuda PFAS i vissa konsumentprodukter där fungerande alternativ redan finns: bland annat kläder, skor, impregneringsmedel, köksredskap, kosmetika och skidvalla. Ett förslag har remitterats och föreslås träda i kraft den 1 januari år 2028. En särskild utredning om ekonomiska styrmedel för att påskynda utfasningen ska redovisas senast i november år 2027.

En handlingsplan att följa

Handlingsplanen ger en tydlig riktning för de kommande åren och innebär ökade resurser till kartläggning, sanering och teknikutveckling inom PFAS-området. För oss på Sellén & Filipovic, som är ett av de ledande företagen inom PFAS utredningar och PFAS-forskning, är det här ett efterlängtat helhetsgrepp som skapar goda förutsättningar för fortsatt utveckling av kunskap och metoder på området. Vi ser fram emot att fortsätta bidra i fler spännande PFAS-uppdrag framgent.

Läs mer om den nationella handlingsplanen --> Nationell handlingsplan för PFAS - Regeringen.se

---

Vill du veta mer?

Kontakta Marko Filipovic på +46(0)766105426.

Eller maila till: marko@sellenfilipovic.se