Ny SGI-rapport: Pilotförsök ska stabilisera PFAS-förorenat grundvatten i Örnsköldsvik

Statens geotekniska institut (SGI) har publicerat en ny rapport om PFAS-föroreningar i mark och grundvatten vid en brandövningsplats på Örnsköldsvik Airport. Rapporten heter Stabilisering PFAS – rapport 1: Undersökningar inför pilotskaleförsök med barriär av aktivt kol i föroreningsplym vid Örnsköldsvik Airport. Sellén & Filipovic har varit ansvarig konsult för de undersökningar som ligger till grund för rapporten. Rapporten sammanfattar en omfattande batteri av undersökningar och sammanställningar av resultat. Sellén & Filipovic har bidragit med spetskompetens i PFAS, många långa dagar i fält i ur och skur, i hetta och iskall kyla (-27 grader) har det blivit för våra duktiga medarbetare. Arbetet har utförts tillsammans med specialister från Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), åtgärdslösningar (Sheeba Environment Engineering) samt kunniga entrepenörer (Granitor) m fl.

PFAS ett växande miljöproblem

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, PFAS, är en stor grupp svårnedbrytbara kemikalier som blivit ett alltmer uppmärksammat miljö- och hälsoproblem. Ämnena har spridits till mark, grundvatten och ytvatten på många platser, inte minst genom användningen av brandsläckningsskum vid brandövningsplatser. Eftersom konventionella saneringsmetoder ofta visat sig otillräckliga mot PFAS behöver nya åtgärdslösningar utvecklas och testas.

Den nu publicerade rapporten sammanfattar de inledande undersökningar som genomförts inför ett pilotförsök med stabilisering av det PFAS-förorenade grundvattnet vid brandövningsplatsen. Syftet med undersökningarna har varit att bygga en god konceptuell förståelse för de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen, samt att kartlägga föroreningens utbredning och sammansättning. Det kunskap som krävs för att kunna genomföra och följa upp pilotförsöket.

Geologi och grundvattenströmning

Området kring brandövningsplatsen består av både glaciala och postglaciala sandavlagringar. Ett cirka två meter mäktigt lerlager delar in grundvattnet i ett övre och ett undre magasin, och det är i det övre magasinet som huvuddelen av PFAS-föroreningen förekommer.

 Konceptuell beskrivning av en barriär av aktivt kol som ska begränsa spridningen av en föroreningsplym till skyddsobjekt, i detta fall en dricksvattenbrunn. Illustration av Thereze Ladekrans (SGI).

Grundvattnet strömmar i huvudsak från norr mot söder genom brandövningsplatsen. Därefter viker flödet och föroreningsplymen av mot nordväst. Merparten av grundvattnet mynnar ut i norrlandsmyren Värmyran, cirka 150 meter nedströms brandövningsplatsen, och rinner vidare ut i Värmyrbäcken.

Höga halter och omfattande spridning

De högsta uppmätta halterna av ∑32PFAS i grundvattnet låg på cirka 200 000 ng/l. I det utströmmande grundvattnet var medelhalten omkring 70 000 ng/l, och halterna avtar därefter längre ned i vattendraget.

 Halter av ∑32PFAS (ng/l) vid provtagning i transekt S2 (A), S1 (B), T0 (C) och N1 (D) nivå vid de nivåspecifika grundvattenprover som togs i juni 2023. Interpolerat lerlager hämtades från GeoVista (2019) och grundvattenytan interpolerades från lodningsdata i september 2023. Markytenivåer är hämtade från Lantmäteriets höjdmodell.

Den del av förorenings plymen där halterna av ∑32PFAS överstiger 10 000 ng/l är cirka 130 meter lång, men halterna varierar kraftigt inom plymen – även över korta avstånd. Totalt uppskattas transporten av ∑32PFAS från brandövningsplatsen till Värmyran till cirka 0,3–2,2 kilogram per år. I hela undersökningsområdet är det ämnet PFOS som uppmäts i högst halter, och TOP-analyser visar dessutom att det finns okända prekursorer i betydande omfattning i både grundvatten och ytvatten.

Numerisk modell pekar ut barriärens placering

De hydrogeologiska undersökningarna har använts för att bygga en numerisk modell över området. Modellen har använts för att simulera grundvattnets transporthastighet och hur föroreningarna sprids, och simuleringarna har i sin tur legat till grund för att bestämma utformning och placering av den planerade barriären.

Alternativa placeringar med olika utformning och avstånd till brandövningsplatsen. Alternativ 1 är i höjd med 19GV-transekten, alternativ 2 är i höjd med S1/SB2-transekten och alternativ 3 är i höjd med transekt SB1. Alternativ 4 är i anslutning till grundvattenutflödet vid provpunkt ”Utflöde källa 1.0”.

Utifrån resultaten föreslås en 70 meter lång kolbarriär placerad cirka 70 meter nedströms brandövningsplatsen. Placeringen bedöms som den mest gynnsamma både för att minska spridningen av PFAS och för att möjliggöra en effektiv uppföljning. Förslaget innebär injektering av kolloidalt aktivt kol från grundvattenytan ner till lerlagret, för att täcka hela föroreningsplymen i det övre grundvattenmagasinet. Injekteringen ska också anpassas efter säsongsvariationer i grundvattennivån, så att föroreningar inte passerar ovanför barriären.

Ett kontrollprogram har upprättats för att kunna följa upp och utvärdera pilotförsökets effektivitet framöver.

Läs hela rapporten på SGI:s webbplats för mer information om undersökningarna och de planerade åtgärderna.Stabilisering PFAS – rapport 1 : Undersökningar inför pilotskaleförsök med barriär av aktivt kol i föroreningsplym vid Örnsköldsvik Airport

---

Vill du veta mer?

Kontakta Marko Filipovic på +46(0)766105426.

Eller maila till: marko@sellenfilipovic.se