Ny EU-reglering skärper kraven på PFAS och vattenövervakning – vad innebär det i praktiken?
- 1 day ago
- 2 min read
Den 11 maj 2026 trädde direktiv (EU) 2026/805 i kraft. Det är en av de mest genomgripande uppdateringarna av EU:s vatten lagstiftning på många år. För verksamheter som hanterar kemikalier, driver industri eller arbetar med miljöefterlevnad är det dags att börja förbereda sig nu.
Vad ändras?
Direktivet reviderar två centrala regelverk: direktivet om miljökvalitetsnormer (EQSD) och grundvattendirektivet (GWD). Syftet är att harmonisera standarderna med aktuell vetenskap och skärpa kontrollen av föroreningar som länge undgått tillräcklig reglering – PFAS, läkemedel, bekämpningsmedel och bisfenoler. Medlemsstaterna har till december 2027 på sig att införliva direktivet i nationell rätt.
Från PFOS till PFAS25 – en systemförändring
En av de viktigaste förändringarna handlar om hur PFAS regleras. Tidigare låg fokus på en enstaka substans, PFOS. Nu ersätts det synsättet av en gruppbaserad bedömning via en PFAS25-lista för ytvatten – en lista som bland annat inkluderar trifluorättiksyra (TFA).
Metoden bygger på relativa potensfaktorer (RPF), där varje ämne på listan tilldelats en toxicitetsviktning i förhållande till PFOA, som fungerar som referenssubstans. Den samlade miljökvalitetsnormen (EQS) är satt till 4,4 ng/L, uttryckt som PFOA-ekvivalenter.
Det är en avgörande principförändring: regleringen utgår inte längre från enskilda ämnen utan från en samlad kemisk riskbild.
Grundvatten kopplas till dricksvatten
Det reviderade grundvattendirektivet hänvisar nu till PFAS4 och "Summa PFAS" (för närvarande PFAS20) enligt dricksvattendirektivet. Det skapar en direkt länk mellan grundvattenskyddet och kraven på dricksvattensäkerhet och innebär att organisationer behöver tänka integrerat längs hela vattencykeln, snarare än att hantera ytvatten, grundvatten och dricksvatten som separata frågor.
Vad behöver du göra nu?
Direktivets krav på utökad övervakning, strängare normer och förbättrad rapportering ger verksamheter knappt 18 månader att anpassa sig efter att Sverige och övriga medlemsstater implementerat det nationellt.
Det är lagom tid att:
kartlägga vilka PFAS som förekommer i verksamhetens utsläpp eller omgivande vatten
utvärdera befintliga övervakningsprogram mot de nya normerna
planera för integrerade efterlevnadsstrategier som täcker hela vattencykeln
Revideringen är inte bara en administrativ uppdatering, den speglar en bredare politisk ambition att ta PFAS på allvar som den persistenta och utbredda förorening det är.
Vill du veta mer vad vi arbetar med eller har du frågor?
Kontakta Marko Filipovic på +46(0)766105426.
Eller maila till: marko@sellenfilipovic.se för vidare konsultation.
Comments